Schackmästare och Grandmaster
Åter 1978 bjöds den unge Kasparov in att delta i turneringen Sokolsky Memorial i Minsk. Till de flesta stora förvåning vann den unge spelaren hela turneringen. Det var här han erhöll titeln schackmästare, och Kasparav har långt senare beskrivit turneringen i Minsk som en avgörande punkt i hans liv.
Samma år kvalificerade han sig till Soviet Chess Championship och blev den yngste spelaren någonsin på den nivån.
Efter att ha vunnit en grandmaster-turnering i Banja Luka 1979 (som han egentligen inte skulle ha spelat i eftersom han inte var grandmaster) och World Junior Chess Championship i Dortmund 1980 fick Kasparov bli andrareserv för det sovjetiska laget i Schackolympiaden i Valletta och erhöll titeln grandmaster.
1980-1983
- Kasparov kom på delad förstaplats i USSR Chess Championship 1981-82.
- Kasparovs allra första seger i en internationell turnering på superklass-nivå inträffade i Bugojno år 1982.
- Kasparov vann Moskva Interzonal 1982 och kvalificerade sig för Candidate’s Tournament. Han var då endast 19 år gammal, vilket gjorde honom till den yngsta kandidaten sedan Bobby Fischer. (Bobby Fisher var 15 år när han år 1958 kvalificerade sig till sin allra första Candidate’s Tournament.)
- På den globala rangordningslistan för schackspelare låg Kasparov i januari 1983 på andra plats, efter världsmästaren Anatoly Karpov.
Världsmästerskapet 1984
I januari 1984 nådde Kasparov till den översta platsen på den globala rangordningslistan för schackspelare och hade en FIDE-rankning på 2710. Han var den yngste spelare som någonsin nått förstaplatsen på rangordningslistan. (Tolv år senare slogs detta rekord av Vladimir Kramnik. Numera är norske Magnus Carlsen innehavaren av rekordet.) Kasparov vann finalen av Candidat’es Tournment med fyra vinster och noll förluster mot Vasily Smyslov, och kvalificerade sig för att spela om världsmästartiteln mot Anatoly Karpov.
Upplägget för den avgörande matchen för World Chess Championship 1984 var att den som först vann sex spel skulle koras till världsmästare. Karpov kom igång mycket bra, och efter nio spel hade han 4 poäng och Kasparov 0 poäng. Många trodde att matchen inom kort skulle vara över med resultatet 6-0, men Kasparov hade andra planer. Nu följde 17 oavgjorda spel på raken, innan Kasparov förlorade spel #27. Sedan blev det oavgjorda spel fram till spel #32 då Kasparov äntligen lyckades vinna ett spel. Ytterligare 14 stycken oavgjorda spel följde, innan Kasparov vann både spel #47 och #48. Nu hade Kasparov 3 poäng mot Karpovs 5 poäng. De fick dock inte fortsätta spela för att se vem som skulle komma först till 6 poäng, utan FIDE:s president Florencio Campomanes gick in och avslutade matchen. Det meddelades att en ny match skulle äga rum några månader senare.
Att avsluta matchen på detta vis var ett kontroversiellt beslut, särskilt som både Karpov och Kasparov meddelade att de ville fortsätta spela. Campomanes hävdade på en presskonferens att det var rätt att avbryta matchen med hänsyn till spelarnas hälsa.
Trivia: Det gamla längdrekordet för en världsmästarmatch låg på 34 spel och var från José Raúl Capablanca vs. Alexander Alekhine år 1927.
Karpov och Kasparov möts igen
En ny match mellan Karpov och Kasparov arrangerades i Moskva år 1985. Redan i förväg bestämdes det att man skulle spela max 24 spel, och förste spelare att nå 12½ poäng skulle därför vinna och ges världsmästartiteln. Både Karpov och Kasparov började om från noll; de poäng de samlat på sig i matchen förra året spelade alltså ingen roll nu. Reglerna stipulerade också att om det blev oavgjort skulle Karpov behålla titeln, och om Karpov förlorade skulle han ha rätt till en rematch senare.
Matchen, som ägde rum den 9 november 1985, vanns av Kasparov med siffrorna 13-11. I spel #24 vann Kasparov med hjälp av det sicilianska försvaret. Kasparov korades till världsmästare och med sina 22 år var han den yngste schackvärldsmästaren någonsin.
Karpovs utlovade rematch ägde rum 1986 och bestod av max 24 spel. Den som först nådde 12½ poäng skulle alltså vinna matchen. London och Leningrad delade på värdskapet. Kasparov vann med ställningen 12½–11½.
Året därpå hölls ytterligare en världsmästarmatch, och Karpov – som hade kvalificerat sig via Candidate’s Matches – var den som utmanade Kasparov. Matchen ägde rum i Seville och slutade oavgjort.
En femte match mellan Kasparov och Karpov hölls i New York och Lyon år 1990. Återigen var det Kasparov som vann med med ställningen 12½–11½.
Fortsätta läsa i del 3 om Kasparovs liv.
